Som jag berättat tidigare i min blogg var inte alla av
Hieronymus Boschs efterföljare några osjälvständiga imitatörer som fräckt
parasiterade på mästarens arbeten utan några lyckades faktiskt skapa sig helt egna stilar. Flertalet av dessa var verksamma i Antwerpen men några få inledde faktiskt sina karriärer i Boschs
verkstad. Ett exempel på det sistnämnda var den i Bryssel verksamme Gielis Panhedel – som jag tidigare
skrivit om här – samt troligen också Allart du Hameel, vars konstnärskap jag nu
hade tänkt att vi skulle titta närmare på.
Allart du Hameel (ca 1449-1507) var till skillnad från Bosch
och Panhedel inte verksam som målare utan främst som arkitekt, tecknare och gravör. Det
äldsta bevarade dokumentet där Allart nämns är ett byggnadskontrakt signerat
den 19 oktober 1478 där han beskrivs som stenhuggare ansvarig för ombyggnationen av Sint-Janskathedraal i `s-Hertogenbosch.
Känt från en annan källa är att Allart samma år invigdes i den i staden ansedda religiösa orden Vår Frus brödraskap, vilket tyder på att han redan vid denna tid sågs som en betydelsefull mästare.
Senare under sin karriär utnämndes han till stenmästare och tilldelades flera
uppdrag i Leuven, Mechelen och slutligen även i Antwerpen där han i januari 1507
avled efter en längre tids sjukdom. De flesta av Allarts arbeten var del av en
stil vi numera benämner som flamboyant gotik. Kännetecknande för denna stil var dess s-formade figurframställningar och en stor detaljrikedom.
Allarts arbeten i Sint-Janskathedraal kan dels
spåras genom ovan nämnda kontrakt, dels genom att beakta kyrkans byggnadshistoria.
Kontraktet från 1478 avslöjar att Allart ansvarade för kyrkans mittskepp men
det är högst ovisst om han verkligen hade något större inflytande på dess
slutgiltiga utformning eftersom detta bygge till stora delar redan stod färdigt
vid början av 1480-talet. Däremot misstänker man att han tecknat förlagorna
till flera av exteriörens stenskulpturer.
Skulpturerna som Allart lät utforma till Sint-Janskathedraal är av särskilt
intresse i sammanhanget eftersom många av dem uppvisar stildrag som påminner om
Hieronymus Boschs arbeten. Vissa konsthistoriker går till och med så långt som
att hävda att Allart kan ha samarbetat med Bosch när han skapade sina figurer.
Skulpturen i bilden nedan tål i vilket fall som helst en jämförelse med
säckpipespelaren i Boschs målning Gårdfarihandlaren.
När arbetet med katedralen väl avlutats 1495 var Allart
redan ansedd som lite av en legend i trakten. Detta rykte höjdes sedan
ytterligare av att han, kort efter det att första hustru Margriet van
Auweningen avlidit, taktiskt gifte om sig med en viss Gosina, vilken var dotter
till den uppburne arkitekten Jan Heyns. När sedan byggandet i staden stagnerat
drog han vidare till andra och mer expanderande städer i regionen. I Mechelen
utnämndes han omgående till stadsarkitekt men satt även en tid fängslad på
grund av obetalda skulder.
Det var emellertid inte bara i egenskap av arkitekt och
bildhuggare som Allart tog intryck av Hieronymus Bosch. Bevarade finns även
elva kopparstick från omkring 1500 varav särskilt ett tryck - vilket föreställer stridande turkar med en stridselefant - ligger mycket nära Boschs stil. Detta verk är antagligen inspirerat av en krigsscen hämtad ur Första Mackabéerboken där det berättas om hur det grekisk-seleukidiska väldet använde sig av stridselefanter försedda med höga torn när man försökte krossa den mackabeiska frihetskampen.
Länge trodde man att trycket med stridselefanten utgjorde en reproduktion av en förlorad
boschmålning men idag är de flesta experter överens om att kompositionen helt och hållet bör tillskrivas Allart du Hameel.
Vad som länge bidrog till att hålla missförståndet vid liv var att trycket
signerats med såväl Allarts som Boschs namnteckning, varav i några av trycken
Allarts namn avlägsnats. Det var först senare man förstod att signaturen
”Bosch” egentligen syftade på den gemensamma hemstaden ´s-Hertogenbosch men att
utgivarna av kommersiella skäl valt att bevara den mest gångbara signaturen.
Bilderna hittade jag här och här.
Bilderna hittade jag här och här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar