Med denna vackra paradisbild tillskriven Herri met de Bles tar jag ett längre sommaruppehåll och återkommer först till hösten igen. Motivet i fråga är utfört i olja på en stor rund träskiva och skildrar i tur och ordning Evas skapelse (1 Mos 2:21-22), Guds förmaning vid Kunskapens träd (1 Mos 2:15-17), de första människornas olydnad mot Gud (1 Mos 3:1-7) samt utdrivandet ur Paradiset (1 Mos 3:22-24). Paradisbilder av detta slag hade sin storhetstid i samband med conquistadorernas kolonisering av Nya världen men blev sedan snabbt gammalmodiga och impopulära bland samlarna.
Från forskningshåll har verket sedan länge associerats med Lucas Cranach den äldre och hans skildring av världens skapelse i Martin Luthers illustrerade bibel från 1534. Genom en nyligen utförd röntgen har detta antagande ytterligare kunnat bekräftas och det anses numera helt belagt att konstnären – med undantag för några få justeringar – använt Cranachs arbete som förlaga.
Som exempel på sådana justeringar kan nämnas att figurteckningarna kopierats från Heinrich Aldegrevers populära bildsvit Adam och Evas livshistoria (1540) och att motivets framställning av Livets källa hämtat inspiration från Hieronymus Boschs Yttersta domen i Brygge. Kompositionen visar även påtagliga likheter med bröderna Limbourgs Les Très Riches Heures du Duc de Berry från 1413-1416, liksom en rad liknande illuminerade handskrifter från medeltidens slut. Verkets något osjälvständiga komposition skall emellertid inte tas som intäkt på att konstnären saknade originalitet utan reflekterar snarare att han i detta specifika verk troget följt beställarens önskemål.
Intressant är också att konstnären – som själv förblev katolicismen trogen livet ut – lånat de flesta av sina motiv från öppet lutheranska bildkonstnärer såsom Albrecht Dürer, Lucas Cranach den äldre och Heinrich Aldegrever. Att på detta vis blanda bildtraditioner från såväl katolskt som protestantiskt håll var knappast något helt okontroversiellt då verket tillkom på 1540-talet. Nämnas i sammanhanget bör dock att Antwerpen – där konstnären var verksam – vid denna tid var vida känt för sin toleranta hållning gentemot olika kätterska idéströmningar. Dessutom lär Herri met de Bles själv ha sympatiserat med den reforminriktade renässanshumanisten Erasmus av Rotterdam.
Mer om verkets tillkomsthistoria hittar ni här.
Ja, bilden är verkligen vacker! Jag tycker att den påminner litegrann om kinesiska målningar med lite diffusa spetsiga berg i bakgrunden.
SvaraRaderaApropå att konstnären lånat motiv från lutheranska konstnärer undrar jag om det även gäller denna bild,och på vilket sätt det i så fall visar sig att det är en luthersk bildtradition?
Det har jag faktiskt inte tänkt på tidigare, men visst finns det lite av kinesiskt måleri över verkets framställning av Edens dimmiga bergsmassiv. Den diffusa framställningen är dock inte hämtad från Kina utan från den italienska renässansens så kallade sfumato-teknik. Men din iakttagelse är helt relevant i sammanhanget och sätter fingret på hur liknande målartraditioner kan uppkomma helt oberoende av varandra på vitt skilda håll i världen.
SvaraRaderaNär det gäller de lutheranska inslagen i Bles målning så kan åtminstone inte jag se någon direkt protestantisk undermening i framställningen, utan det lite udda i sammanhanget är väl snarare att såväl bildens grundkomposition som dess figurteckning hämtats från bildkällor utförda av lutheranska – och således ”kätterska” - bildkonstnärer. Som ett tydligt exempel på detta kan nämnas att Herri met de Bles i Lucas Cranachs efterföljd valt att förlägga världshavet utanför stjärnvalvet likt en ödslig bortre rymd. Enligt uppgifter från Rijksmuseums hemsida är denna världsbild en frukt av Luthers nyöversättning och saknas således i äldre katolska bibelöversättningar.
Om du vill titta närmare på de båda verkens detaljer så kan jag rekommendera dig att gå in på länken längst ner i inlägget och sedan dubbelklicka på bilderna där. Framförallt Bles målning återfinns i en mycket fin bildupplösning.