Vill passa på att göra er uppmärksamma på denna ofta bortglömda triptyk utförd av en efterföljare till Hieronymus Bosch (ca 1450-1516). Har på grund av det besvärliga källäget inte så mycket att säga om verkets tillkomsthistoria. Arbetet anses dock ha utförts omkring 1520-1530 av en för oss idag okänd mästare knuten till Boschs verkstad. Det enda vi egentligen vet om denne mästare är att han måste ha haft tillgång till skissarbeten utförda av Boschs egen hand och att han var mycket skicklig på att imitera dennes makabra bildspråk.
Verkets beställare var den spanska mecenaten Mencía de Mendoza (1508-1554), omtalad bland annat för sina påstådda kontakter med den av påven bannlysta religiösa orden alumbrados. Denna apokalyptiska sekt, vars namn ungefär kan översättas som "de upplysta", utgjorde en sorts spansk motsvarighet till norra Europas anabaptister. Kännetecknande för rörelsen var bland annat deras avståndstagande från all kyrklig liturgi och önskan att återupprätta urkristendomens visionära levnadsideal. Anhängarna bestod mestadels av judar och morer som konverterat till katolicismen men rörelsen lockade även flera inom Spaniens lärda humanistelit. Mendozas roll inom rörelsen är dock något oklar. Hon var nämligen själv uppfostrad i en helt igenom katolsk miljö och torde knappast ha uppfattat sig som direkt fientlig till påvedömet. Kanske var det mest på grund av Mendozas intresse för Erasmus av Rotterdams skrifter som rykten om kätteri florerade.
Triptykens möjliga koppling till den kätterska alumbradosrörelsen stimulerar dock onekligen fantasin. Notera exempelvis vänstra pannåns demoniska skildring av Simon Petrus som krigisk munk. Den utvalde aposteln utmålas här snarare som en våldsfixerad fanatiker än den trygge förgrundsgestalt vi är vana vid. Under 1500-talet kunde framställningar av detta slag lätt tolkas som förtäckt kritik riktad mot påvemaktens förvärldsligande. Det är således knappast en slump att just denna del av triptyken blev mycket populär vid tiden för reformationens införande. Bland annat vet vi att motivet då flitigt kopierades av olika målare verksamma i Boschs skola. Bilden nedan utgör ett av många exempel.
Triptyken innehåller flera sådana iögonfallande detaljer. Bland annat reagerar jag på att en av Kristus bödlar i centralmotivet bär en medalj med den habsburgska örnen. Denna anakronism torde sannolikt utgöra en kritisk kommentar riktad mot habsburgarnas krigiska maktpolitik. Samma symbol förekommer intressant nog hos flera andra berömda renässansmålare såsom Quentin Massys, Jörg Ratgeb och Pieter Bruegel d.ä. - och även i dessa fall finns skäl att misstänka någon form av politisk underton. Men om detta får jag kanske tillfälle att återkomma till i ett senare inlägg.
Mer information om verken hittar ni
här. Tryck gärna på bilderna om ni vill undersöka detaljerna mera ingående.
Ibland stöter man på bilder som gör att man måste omvärdera kunskaper man tidigare tagit för givna. Var nyligen ute på internet och letade efter träsnitt gjorda under renässansen. Hittade då en bild från tidigt 1500-tal som föreställer en man som avrättas med giljotin. Måste i ärlighetens namn erkänna att jag aldrig tidigare hört talas om att man använde sig av denna avrättningsmetod så pass långt bak i tiden och blev givetvis tvungen att kolla upp det hela i ett uppslagsverk. Fick där veta att giljotinen inte alls uppfunnits under franska revolutionen, vilket jag tidigare trott, utan att den då endast utgjorde en vidareutveckling av äldre modeller. Inte en dag utan att man lär sig något nytt.
